Öppen verktygslåda som innehåller verktyg. Foto: Lars Owesson/Scandinav Bildbyrå

Översiktsplanens innehåll

God kännedom om geotekniska förutsättningar och eventuella geotekniska riskområden är viktiga utgångspunkter vid strategiska val av markanvändning. De geotekniska säkerhetsfrågorna kan vara avgörande vid bedömning av markens lämplighet för avsett ändamål. Dessa frågor bör därför hanteras tidigt i planprocessen och redovisas i översiktsplanen. På så sätt kan riskerna minskas och planen bidra till hållbart byggandet.

Innehåll på denna sida

Det här behöver kommunen redovisa i översiktsplanen

Kommunens strategi och ställningstagande för att hantera risker

Fördel för kommunen och dess invånare

Det här behöver kommunen redovisa i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen bland annat:

  • Lokalisera bebyggelse till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat: människors hälsa och säkerhet; jord, berg och vattenförhållandena; samt och risken för olyckor, översvämning och erosion (PBL 2 kap. 3 §). I begreppet olyckor ingår ras och skred.
  • Ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra (PBL 3 kap. 5 §).

Den byggda miljön omfattar såväl planerad som befintlig bebyggelse och anläggningar, samt parker och andra grönområden. (Källa: PBL Kunskapsbanken).

För områden med förutsättningar för ras, skred och erosion behöver kommunen ta ställning till om marken är lämplig för den planerade markanvändningen och hur de geotekniska säkerhetsfrågorna ska hanteras i efterföljande processer. Det behövs både vid detaljplaneringen eller vid förhandsbesked och bygglov i områden utanför detaljplan.

Även områden där andra geotekniska förutsättningar kan få betydelse för val av markanvändning behöver belysas i översiktsplanen för att kunna avgöra om marken är lämpad med hänsyn till jord, berg och vattenförhållanden. Det kan till exempel vara områden med förutsättningar för sättningar, grundvattenpåverkan, omfattande behov av grundläggningsåtgärder, förekomst av markradon och andra föroreningar.

PBL syftar övergripande till en god och långsiktigt hållbar livsmiljö utifrån ett helhetsperspektiv. Att belysa områden med geotekniska svårigheter redan tidigt i PBL-processen ger kommunen möjlighet att styra mot minskade byggkostnader, lägre koldioxidutsläpp och bättre utnyttjande av resurser, och kan på så sätt bidra till målen i Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen.

SGI rekommenderar att kommunen i översiktsplanen:

  • summerar geologiska och geotekniska förhållanden i kommunen, samt vilka förutsättningar för ras och skred i jord, slamströmmar, bergras, stranderosion och översvämning som finns i kommunen
  • beskriver hur klimatförändringarnas effekter kan ändra förutsättningarna för erosion, släntstabilitet och översvämningar
  • redovisar identifierade områden med risker eller förutsättningar för ras och skred i jord, slamströmmar, bergras, erosion och översvämning i en karta
  • beskriver identifierade risker med väsentlig betydelse för planerad markanvändning
  • redovisar vilka planeringsunderlag som använts för att göra bedömning av risker. Här bör framgå eventuella osäkerheter eller avsaknad av underlag.
  • redovisar sin syn på klimatrelaterade risker samt redogör för hur riskerna kan minska eller upphöra. Detta avser både befintlig och planerad bebyggelse (läs mer nedan).
  • redovisar vilka ställningstaganden kommunen gör i förhållande till geotekniska säkerhetsfrågor, på vilken grund ställningstagandena gjorts och hur det ska hanteras vid efterföljande detaljplanering och lovgivning (läs mer nedan)
  • redovisar markområden som behöver reserveras för åtgärder, till exempel skydd mot erosion och översvämning eller som behövs som en buffertzon mot vattendrag
  • redovisar markområden som behöver reserveras för framtida klimatanpassning, exempelvis för att flytta samhällsviktiga funktioner, bebyggelse eller infrastruktur
  • beskriver behov av mellankommunal samordning, exempelvis vid kustområden och längst längre vattendrag för att få en helhetssyn på flöden, sedimentdynamik och erosion, eller för stora skredkänsliga områden som sträcker sig över kommungränser
  • inkluderar geotekniska aspekter i sin hållbarhetsbedömning.

Det bör även framgå:

  • att hanteringen av de geotekniska säkerhetsfrågorna och andra teknikfrågor som exempelvis dagvatten, översvämning och skyfall inte motverkar varandra och leder till ökade risker
  • vilka möjliga miljöeffekter planerade skyddsåtgärder kan innebära. Exempelvis kan skyddsåtgärder mot översvämningar eller skyfall påverka markens stabilitet. Kustskydd kan påverka erosion för större områden.

Det är viktigt att kommunen är tydlig i sina bedömningar samt på vilket underlag de gjorts för i dialog med länsstyrelsen få samsyn i hur frågorna kan hanteras.

I översiktsplanen kan kommunen identifiera områden där det krävs geotekniska utredningar över större områden än vad en detaljplan kan antas omfatta. Kommunen bör även formulera en strategi för hur sådana områden ska hanteras i efterföljande planering och bygglovgivning (läs mer nedan).

Kommunens strategi och ställningstagande för att hantera risker

Strategier för att hantera geotekniska risker kan omfatta både klimatrelaterade risker och andra risker som kan leda till olyckor och erosion. Kommunen kan också beskriva hur de avser att hantera de allmänna intressena och hållbarhetsaspekter.

Boverket har tagit fram en vägledning för hur kommunen kan bedöma klimatrelaterade risker i översiktsplanen.  I Boverkets vägledning finns det beskrivet vad det innebär att kommunen ska ge sin syn på riskerna och förslag på hur kommunen kan hantera riskerna. Även risker för olyckor (exempelvis ras och skred), översvämning och erosion som ingår i de allmänna intressena i PBL:s andra kapitel omfattas av Boverkets vägledning.

Boverket beskriver i vägledningen att kommunen kan ge sin syn på klimatrelaterade risker genom att redovisa förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden.

Boverket ger exempel på vad kommunen kan ange i sin strategi:

  • områden som inte är lämpliga att bebygga
  • var det behövs mer kunskap om markförhållanden och vidare geotekniska undersökningar
  • områden som är prioriterade för skyddsåtgärder
  • åtgärder och markområden som behövs för att genomföra skyddsåtgärderna, om det finns lämpligt planeringsunderlag att ta stöd av
  • möjlighet att få rådighet över mark för skyddsåtgärder och samverkan med berörda markägare
  • detaljplaner som kan behöva upphävas
  • påvisa planeringsunderlag som inte är tillräckligt
  • tidsperspektiv både i närtid och i ett längre perspektiv med avseende på exempelvis framtida exploatering eller klimatförändringar
  • behov av mellankommunal samordning.

Här listar SGI ytterligare förslag på strategier:

  • Strategier för hur kustområden kan anpassas till stigande havsnivåer.
  • Identifiera områden lämpliga för att hantera som program till detaljplan eller med områdesbestämmelser.
  • Identifiera områden med behov av underhållsplan om detta behövs för att området ska hållas långsiktigt stabilt.
  • Exempel på hur strategierna kan formuleras i form av ställningstaganden som kan ingå i översiktsplanen
    Publicerad 11 september 2023
    • Att det i samband med detaljplanering alltid ska göras en inledande bedömning av geotekniska förutsättningar för platsen samt vad en geoteknisk utredning för detaljplanen bör omfatta.
    • Att klimatförändringars effekter på planerad markanvändning alltid måste tas hänsyn till i arbetet med att ta fram nya detaljplaner.
    • Att planläggning eller bygglovgivning utanför planlagt område där geotekniska säkerhetsfrågor är styrande för markanvändningen innebär krav på geotekniska stabilitetsutredningar.
    • Att förändrade marknivåer behöver uppmärksammas, som exempelvis uppfyllnader och schakter vilka kan öka sannolikheter för ras och skred.
    • Begränsningar av markens användning för områden med hänseende till geotekniska säkerhetsfrågor.
    • Ställningstaganden för hur områden med risker som inte är kommunal mark ska hanteras, exempelvis privatägda fastigheter och statlig infrastruktur.
    • Ställningstagande kring hur förvaltning av områden med geotekniska risker där underhåll krävs för att området ska bli stabilt över tid, ska hanteras till exempel vid detaljplaner som innehåller allmän plats med enskilt huvudmannaskap.

Fördel för kommunen och dess invånare


Foto: Rebecca Wallin/Johner bildbyrå

Om översiktsplanen tydligt pekar ut områden där förutsättningar för ras, skred och erosion finns har kommunen större möjligheter att skapa sig en beredskap inför efterföljande bygglovprövning och detaljplaneläggning. Ställningstaganden innebär att de geotekniska säkerhetsfrågorna kommer med tidigt i planläggning och bygglovsprövning vilket är ett stöd för att styra markanvändning mot ökad säkerhet och minskade kostnader.

Exempel:

  • Om de geotekniska säkerhetsfrågorna berör större områden kan kommunen redan i sitt ställningstagande peka på att ett specifikt område kräver fördjupade utredningar och stabilitetshöjande åtgärder innan ett detaljplaneskede. Det är särskilt viktigt inom områden med förutsättningar för kvicklera och slamströmmar. De geotekniska förutsättningarna kan till exempel påverka i vilken ordning kommunen planlägger områden, vilka markområden som inkluderas i respektive detaljplan samt att utredningar för flera områden samordnas. Det kan även resultera att frågorna bedöms mer lämpade att hantera i ett program till detaljplan. För områden utanför detaljplan kan områdesbestämmelser införas.
  • Inom områden där geotekniska säkerhetsfrågor är styrande för markanvändningen kan omfattande utredningar krävas i detaljplaneskedet och det kan vara nödvändigt att vidta stabilitetshöjande åtgärder i och utanför planområdet för att marken ska bli lämplig att bebygga. Tidiga geotekniska utredningar där geotekniska förhållanden får styra utformningen av bebyggelsen i sådana områden kan minska behovet av stabilitetshöjande åtgärder och förstärkningsåtgärder. Det kan spara både tid och pengar.
  • Genom att ta ett helhetsgrepp tidigt i PBL-processen har kommunen också möjlighet att undvika att planerad bebyggelse eller en förändrad markanvändning medför begränsningar i att utveckla andra närliggande områden i framtiden. Det kan till exempel inträffa i områden med otillfredsställande stabilitet eller där det finns förutsättningar för slamströmmar.

För att kunna ta ställning i områden där markförhållanden är komplexa kan kommunen behöva ta fram mer detaljerat geotekniskt underlag än vad de statliga planeringsunderlagen erbjuder.

Genom att redovisa vilka planeringsunderlag som använts vid bedömningar ges kommuninvånarna och andra intressenter en möjlighet att ha synpunkter på om översiktsplanen är lämpligt utformad. Genom transparenta ställningstaganden ges även kommuninvånarna en möjlighet att förstå kommunens intentioner i klimatanpassningsarbetet och vad det kan innebära för dem.

Sammantaget kan en väl genomförd översiktsplan med hänsyn till geotekniska frågor skapa bättre förutsättningar för att inte fastna i frågorna vid senare detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Kommunen kan lokalisera bebyggelse till områden där de geotekniska förutsättningarna inte kräver omfattande åtgärder både när det gäller riskreducering för ras, skred och erosion men även avseende grundläggning. Det ger goda förutsättningar för en kostnadseffektiv och hållbar PBL-process.

Senast uppdaterad/granskad: 2023-06-26
Hjälpte informationen dig?